Det du inte ser när du ser mig

Ända sedan jag var liten har jag gillat tv-spel. Min första spelkonsol jag fick var Super Nintendo med spelet Super Mario All-Stars. Jag tycker också mycket om manga och japansk animerad film, så kallad anime.

Från början ville jag bli tv-spelsutvecklare. Jag valde teknisk linje på gymnasiet och japanska som tillval, men efter gymnasiet ändrade jag mina planer och började läsa japanska på Stockholms universitet.

Strax därefter träffade jag Martin. Vi delar intresset för den japanska kulturen och träffades på en hbtq-sida på internet. Efter ett par månaders chattande gick vi på dejt. Det var en sommardag och vi gick och åt sushi. Jag avvaktade till kvällen innan med att säga att jag var rullstolsburen. Detta berodde på att jag var rädd att han skulle ha förutfattade meningar och inte vilja träffas på grund av det.

För fyra år sen i december flyttade vi ihop. Strax därefter friade han. Jag var inte beredd alls, så det tog några minuter innan jag sa ja. Inte för att jag inte ville, men det kom så oväntat. Vi gifte oss ute på det japanska badhotellet Yasuragi Hasseludden strax utanför Stockholm. Musiken under ceremonin var hämtad från de filmer och spel vi tycker om. Min sedan länge planerade resa till Japan blev en passande smekmånad. Det var efter några års studieuppehåll som jag hade kommit på att en resa till Tokyo skulle kunna motivera mig att fortsätta plugga. Jag var lite nervös inför resan. Dels den långa flygningen, men också om det skulle gå att ta sig fram överallt, både fysiskt och språkligt.

Tio dagar tillbringade vi i Tokyo. Vi gjorde många roliga saker, och ett fint minne är när vi var uppe i det nyöppnade Tokyo Skytree, världens näst högsta torn. Trots att vi var så högt upp sträckte staden sig ända bort till horisonten. Långt, långt borta, mellan dimmor och dis, anade vi Japans högsta berg, Fuji.

Nu läser jag andra terminen japanska på Stockholms universitet. Jag vill antingen ta magisterexamen i japanska eller plugga till översättare. Så småningom skulle jag gärna vilja åka tillbaka till Japan som utbytesstudent. Det är en dröm som jag inte vet om den kommer att uppfyllas.

Min muskelsjukdom, Duchennes muskeldystrofi, gör att mina muskler försvagas för varje dag som går. Jag är beroende av mina personliga assistenter och min permobil. Sedan ett år tillbaka är jag också beroende av min andningsmaskin som sitter med en mask över min näsa och hjälper mig att ta tillräckligt djupa andetag. I början behövde jag den bara på natten, men nu använder jag den dygnet runt, utom när jag ska dricka.

Jag var motvillig att ha maskinen utomhus i början. Men till sist blev jag tvungen. Jag tänkte att jag kommer att se konstig ut. Det handlar väl om att man vill passa in i flocken. Men vad spelar det för roll vad folk tycker, när man mår bra av att ha den?

Martin och jag kollar mycket på anime och spelar tv-spel tillsammans. Jag är väldigt tävlingsinriktad och har alltid spelat för att vinna. Jag kan inte förlora med flit. Sen en tid tillbaka kan jag inte längre sköta spelkontrollerna själv. När assistenterna eller Martin sköter kontrollerna åt mig händer det ibland att jag förlorar.

Den japanska kulturen fascinerar mig. Jag tycker om det övernaturliga som finns i spelen, serierna och filmerna. Jag lever mig in i en annan värld, en värld som är mer spännande än den här världen. Det österländska tankesättet och estetiken intresserar mig. Jag tycker nog om det eftersom det från ett västerländskt perspektiv är annorlunda. Precis som jag själv vill vara.

 

RICHARD LINDSTRÖM, född 1987, är uppvuxen i Täby och var under sin gymnasietid den enda i rullstol i sin skola. Han har medverkat i flera projekt för att skapa förändring för personer med kronisk sjukdom/funktionsnedsättning och har bland annat skrivit krönikor i boken Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk – tio år senare. Richard läser japanska vid Stockholms universitet. Han bor med sin man i Täby.

Foto: Martin Hanze

 

Gillade du berättelsen? Sms:a TESKEDSORDEN 50 till 72901 så bidrar du med 50 kr till Teskedsordens arbete för mångfald och Tolerans. Teskedsorden har 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll.  Läs mer här.

Här kan du signa upp på vårt vänbrev!

KONTAKTA TESKEDSORDEN