Choklad, en nässelfjäril och en rallarros

 

Pappa, tänk om hela världen var gjord av choklad, säger min dotter som är sex år.

Vi är ute på en promenad.

Oh, tänk, det låter gott, säger jag medveten om hur svårt det är att argumentera mot en sådan tanke. Vi älskar ju alla choklad.

Det är början av oktober. Det har varit kallt men idag skiner solen starkt. Väl hemma upptäcker vi att en fjäril har flyttat in och gjort sig hemmastadd på den vita gardinen i vardagsrummet. Jag vill öppna dörren och låta den flyga ut. Min dotter säger nej. Det är kallt ute. Den kan dö.

Monarkfjärilens normala livscykel, vet jag, sträcker sig över ungefär sex veckor, men vinterexemplaren kan leva i vuxen form i upp till sex månader. Den här fjärilen är inte en monarkfjäril. Vi vet inte hur länge den kan överleva i kylan eller inomhus.

Jag känner bara igen några få fjärilsarter: citronfjäril, sorgmantel, blåvingar, jo, och amiralen.

Vi letar på internet och kommer fram till att vår gäst är en nässelfjäril. Men på vägen dit har vi tittat på många fjärilar och häpnats över deras skönhet. Vi läser också att nässelfjärilar kan gå i ide över en vinter. Vi blir lättade. Vi har inte gjort fjärilen illa på något sätt.

Jag tänker på min dotters önskan att hela världen skulle vara av choklad. Det är en intressant tanke.

Samtidigt som fjärilen bor hos oss arbetar jag med att översätta till arabiska en dikt av den fantastiske poeten Kjell Espmark. Han har inte så många fjärilar i sina dikter men gott om blommor, fiskar och fåglar. I dikten Utvandrarna i boken ”Samtal under jorden” från 1972 växer en mjölke genom ett bröst. Mjölken vill blomma på arabiska också. Men jag kommer inte på vad den heter på detta språk.

Ett frenetiskt, närmast besatt sökande slutar uppgivet. Jag blir inte olycklig för det ändå. Jag har lärt mig mycket under tiden, bl.a. att mjölke också heter mjölkört eller rallarros, att den växer på norra halvklotet längs banvallar, i diken och på hyggen och att den kan bli en och en halv meter hög. Wikipedia gör också klart vad blomman heter på 28 andra språk. Men inte på arabiska.

Jag försöker hitta en kompromiss och byta ut rallarrosen mot en annan blomma som liknar den. Men den nya blomman vill inte lägga sig rätt i min arabiska mun.

Vad ska jag göra?

En kompis som vet mycket om växter säger att han inte kan hjälpa mig. Han har också svårt att hitta namnet på arabiska.

Men jag ger inte upp. Min dotter och jag tittar på många andra blommor när vi letar.

En dag när jag har letat mycket och blivit trött börjar jag baka bröd och rostar sesamfrön för att lägga på brödet. Jag tänker att doften av färskt bröd med frasiga sesamfrön skulle kunna hjälpa mig i mitt arbete.

Jag är född i södra Irak. Jag läser att världens äldsta sesamodling är daterad till 3500 år f.Kr. i Mesopotamien där sumererna bodde. Just i det området växte jag upp.

Jag återgår till mitt arbete och läser att mjölkörten har antiinflammatoriska och lugnande egenskaper. Av bladen kan man göra ett gott te som i smaken påminner om svart te. Under kriget plockades och såldes den i Finland som ”äkta kinesiskt te”. Det var först efter att myndigheterna upptäckte att försäljningen av kinesiskt te var mycket högre än importen, som bluffen uppdagades.

En blogg säger att rallarrosens rot har ätits i kristider. Torkad och mald kan den blandas med mjöl i brödet, men inte i för stora mängder eftersom den är mycket besk. Roten kan stuvas eller användas i soppor.

De långa vita fröhåren har används som stoppning i kuddar men man har också spunnit garn och ljusvekar av dem.

Ju mera jag vet desto svårare blir det att godta en kompromiss.

Min dotter och jag går igenom allt detta. Våra dagar blir roligare och roligare. Jag frågar henne: Vilken färg skulle världen ha om allt var av choklad?

Brun, säger hon.

Skulle den världen vara vackrare utan alla fjärilar och alla blommor som vi har sett och utan färskt bröd med sesam på?

Nu vet jag, säger hon. Världen är vacker som den är.

I mina ögon ser den nu ännu vackrare ut, speciellt när jag har fått veta mer om den. Kunskap är som konst. Den ger också upplevelse av skönhet.

 

JASIM MOHAMED, född i södra Irak, poet och översättare. Har prisbelönats av Svenska Akademien och samfundet De Nio. Har gett ut två diktsamlingar på svenska ”Övningar in i annat språk” och ”I Din Mun”.  Har även skrivit dramatik och en barnbok, ”Det var ett märkligt granatäpple”.

 

Foto: Safa Diab

 

KONTAKTA TESKEDSORDEN