SVARTSKALLAR OCH SKINNSKALLAR

”Vänta! Vänta!” hör vi när vi går förbi busshållplatsen.

Vi vänder oss om och då börjar det.

Kille nr 1: ”Blattar som er har f-n inget här att göra i vårt land!”

Kille nr 2: ”De av er som jobbar, jobbar svart och betalar inte skatt. Och så kommer ni och tar de jobb som tillhör oss svenskar.”

Kille nr 3: ”Det flesta av er lever ju bara på bidrag och begår brott, ni förstör vårt Sverige och vi vill inte ha er här, är det svårt att fatta eller!?”

Kille nr 4: “Ni j-vla svartskallar våldtar svenska tjejer och tror ni kan ta över Sverige men vi kommer stoppa er!”

Jag och Gabriel hade bestämt oss för att ta en kvällspromenad i Norrköping där jag var för att hälsa på mina föräldrar. Gabriel är en god vän till mig som också är med och driver Cykelgrossisten.

De fyra killarna håller på som ovan ganska länge. De är alla i 25-30års åldern. Samtliga har rakade huvuden. Jag kommer inte ihåg i vilken ordning de sa allt och allt de sa. Ovan är bara nertonade exempel. Mycket av det som de sa är för grovt för att jag ska vilja återberätta det här.

Jag och Gabriel står bara stilla och lyssnar.

När de talar så glöder deras ögon av ilska och hat. Jag vet att det låter konstigt, men när jag ser hur mycket hat de här killarna bär på så kan jag faktiskt inte låta bli att tycka synd om dem.

Hat bygger på känslor av maktlöshet och förakt som kan vara smärtsamma och svåra att hantera. Någon annan får bli syndabock för det en inte klarar av hos en själv. Samma sorgsna och arga hat som jag såg i deras ögon har jag sett i ögonen hos människor som förlorat nära och kära eller som blivit av med allt de äger. Jag säger inte att det är vad som har hänt med dessa killar men känslan de förmedlade var iklädd samma ton och jag tror att de bar på samma typ av maktlöshet. Så jag sa till dem:

”Okej. Jag vill börja med att tacka er.

Tacka er för att ni är ärliga och säger det ni tycker och tänker. Jag håller inte med, och jag tycker ni har fel men det är bättre att ni säger det till mitt ansikte än bakom min rygg. Jag uppskattar verkligen ärligheten med vad ni tror, tycker och känner.

Jag hör att ni älskar Sverige och att det här landet är viktigt för er. Bra. Det är viktigt för mig med. Jag kämpar varje dag för att återgälda en del av den solidaritet som Sverige visade mot min familj när vi fick uppehållstillstånd här. Jag kommer att fortsätta med det.

Jag hör på er att ni har lätt för att gruppera, kategorisera och generalisera för att peka ut vissa människor som sämre och mindre värda att vara här än andra. Frågan ni behöver ställa är: Är ni säkra på att hatet ni sprider hjälper Sverige och världen?

I landet vi tillhör finns det i mina ögon inget ”dem”, det finns bara ett ”vi”. Och frågan är, hur ska vi kunna skapa ett samhälle där vi kan frodas och leva lyckliga tillsammans?

Jag säger ”landet vi tillhör” för landet kan inte tillhöra oss. Det är bara vårt till låns.

Under tiden vi har på den här jorden, en begränsad tid, så måste vi göra det bästa vi kan för att hitta riktiga lösningar på samhällsproblem, främja förståelse människor emellan och skapa ett samhälle som fungerar för alla. Inte bara peka ut syndabockar och sprida hat.

Sprider vi hat så visar vi inte kärlek till vårt land och vår värld, vi sviker det och kastar bort vår chans att göra något meningsfullt med våra liv.

Återigen, vill jag tacka er för er ärlighet. Det här är mitt svar. Ni får ta det som ni vill. Tack.”

Med de orden räckte jag fram min hand och erbjöd dem att skaka den. En av killarna gjorde det. Då sa en av de andra: ”Är du dum eller?! Varför skakar du svartskallens hand? Nu måste du tvätta den!”

De skrattade och gick därifrån.

Kvar blev jag och Gabriel med en ännu starkare övertygelse om att vi måste fortsätta kämpa och stå upp för det vi tror på. Visst är håret på våra huvuden svart men hjärtat pumpar rött blod. Blod som brinner för Sverige, landet vi har vuxit upp i, och vi är inte ensamma, vi är många, många, många. Vi kommer bekämpa hatet och vi kommer göra det genom engagemang och kärlek. Genom att fortsätta med det vi gör fast på högre volym. Arbetet avstannar inte nu. Det intensifieras.

Med det vill jag rikta ytterligare ett tack till skinnskallarna och alla andra ”haters” därute: Tack för bränslet till övertygelsen!

En dag kommer ni inse att hatet ni bär på är meningslöst för det “dem” ni hatar är inte så annorlunda från er som ni tror. ”Svartskallar” eller ”skinnskallar” eller whatever. Alla är vi människor.

Tills dess tänker jag ge en viss mening åt hatet genom att låta det bli ved i elden för loket som drar min kärlek och mitt engagemang. Hör gärna av er när ni vill hoppa på det tåget istället.

Vänliga hälsningar Michel

 MICHEL ISSA, entreprenör (kallas för unga multientreprenören av Sveriges media, driver fyra företag och en internationell hjälporganisation) som brinner för att vara en orsak för någon annans lycka. Michel tror starkt på att när han hjälper någon annan att lyckas så lyckas han själv! Driver flera projekt både i Sverige men även utomlands.

Foto: Ateljé Carlsbecker

Kontakta Teskedsorden

Vad tyckte du om berättelsen? Låt oss ta del av dina tankar!